lost in my life
jag orkar inte vara någon annan än den jag är- utåt längre
vad fan ska man göra?
det är inte okej att visa att man mår dåligt....
eller ja, jag tycker iaf inte att det är okej så länge det gäller mig själv..
jag är alltid den som kan lyssna och tar att folk mår dåligt.. men de finns få som jag pratar med..
emma och filla.. det är ni...
men vad ska ja säga nu?! när jag vänt mig bort ifårn er bägge...önskar jag kunde ringa och gråta...
men de går inte.. jag har inte berättat vad som händer.. så ja kan inte ringa nu..
men jag faller.. orkar inte mer.. i´m a surviver.. men känner att luften tagit slut. jag kan inte andas längre..
vad fan ska jag göra ?!
detta är den största vägkorsningen jag passerat......
hittills...
jag har tappat allt.. vet inte var jag ska vända mig längre..
det är så himla mycket som har hänt.. allt vände på en natt..
fattar inte själv.. jag hängde inte med.. vill bara dra.. dra ifrån allt.. åka härifrån..
men det hjälper inte att fly..
allt har en mening.. men ja kan inte se vad som är meningen i detta fallet just nu..
om 3 veckor står jag på gatan med 3 katter..
har inte pratat med pappa på ett tag nu så han hör väl av sig vilken dag som helst.. vad fan ska man säga?!
- jag flyttar, har blivit av med lght:en men ja själv vet inte var jag tar vägen.. nej det finns inte på kartan, men vad ska ja säga!?
orkar inte ...
jag orkar inte mer.. det är så jävla lätt för er andra att prata och snacka skit men ni vet inte ett piss....så jävla less på att höra ert skit.. ska det här vara min familj och min släkt? isf, vad fan e jag, en utomjording?
om det nu är såhär.. varför..orka...låt mig vara.. sluta lägg all skuld på mig.. det finns faktiskt en anledning..
jag är inte perfekt.. ni har format mig till den jag är... ni har tvingat mig att stå på egna ben och när ja väl gör det är det inte okej..
var ska man ta vägen när din egen familj har vänt dig ryggen? !
är så jävla less på lögner, skit snack och allt jävla "det ser bra utåt" skit..
varför varför !!??!
vad fan.. allt jag än gör så är det ta mig fan bara fel...
så less på er...
jag ska bjuda på mig själv och jag ska komma till er men inte fan är det tvärtom.
konstigt att man ledsnar.
Ja, vad ska man göra!!?! Jag har sagt upp lägenheten, från o med 1/5 är den någon annans, hade lite andra planer, men det sket sej... nu står jag här.. och har fortf inte fått tak över huvudet... vad ska man göra.. ja vet inte ens vad jag vill längre... R gjorde slut... jag är jävligt glad över att jag slapp, hade tankarna redan en vecka innan. men kom aldrig till väga med saken. sen att han gjorde det på sms... ja fy fan.. det är det lägsta man kan sjunka.. men han är piss i sjön.. en stor lögn.. det var slut långt innan det ens kom upp på tapeten.. vad är det för jävla killar man råkar på!?!
jag har träffat nån nu..
återkommer om det..
letar lght som en idiot.. måste ha något billigt.. fast oxå nånting katterna har tillräckligt mkt plats i ..
och det värsta är att ja vet inte ens var ja hör hemma längre....
jag har gått in i skolväggen.. vet inte ens om jag pluggar till det jag vill..
alltid velat sen jag var liten.. kanske bara att det är tuff motvägg och så.. jag vet inte..
eller press från familjen..skulle ja hoppa av blir det ett jävla liv..
men ja, är det inte mitt liv!?
det är kanske det här jag vill göra men jag vill känna att jag lever oxå..
första kakan, som jag ska ta itu med nu. det är, var jag ska bo....
jag har det svarta fåret sitter på min axel..
otur förföljer.
tillåter mig inte att falla mer för denna kille än vad jag redan gjort..
skulle vilja.. men situationen= nej..
Carro- livet går vidare, allting löser sig.. andas och ta en dag i taget..
jag är en överlevare.
((varför ska jag lyssna på alla andra men ingen lyssna på mej?))
