caruskan

Ja det gör dom.. jag hade änglar med mej nyårsnatten.. ju mer jag blickar o blickar så inser jag bara mer o mer vilken jävla tur jag hade.. det är ett under.. JAG LEVER!
vilken syn man får på livet efter en sån här grej..
jag hade verkligen änglavakt..

chocken börjar nog släppa nu tror jag, för det börjar komma mer o mer tårar och just nu känns de som jag bara gråter och gråter..
smärtan blir bara värre och värre..
ändå försöker jag sitta här, som ingenting, sväljer mina tårar och döljer min smärta.

jag blev tvingad bakom ratten idag oxå.. jag förstår dom men hatar dom ändå för det.. ja vet att
man ska upp i sadeln direkt , det är ända sättet.. men det tar emot så in i helvete och gör ont som faan..
rädsla.. ja det är ganska milt.
skakade och tjöt hela vägen, som inte blev så lång ..
kanske körde 2 km..elle nåt.. det gick i 15km/h , stod nästan stilla.. men det räckte gott o väl..
kändes som en evighet..
jag vill inte
vill inte
vill inte
fast jag vet att jag måste :,(

tack alla underbara vänner för era tröstande ord o tankar.. det behövs verkligen
om ni visste vad det gör för mej
utan er hade jag vart helt livlös nu ♥
har min familj men ändå
känner mej ensam
ensam med sorg och smärta
tårar
bilder
mardrömmar
skräck

fick precis ett telefonsamtal till.. KAN NI TVÅ ALDRIG GE ER?
fan jag orkar verkligen inte med de här.. A du ska fan inte bli sur på mej..... alltså dina jävla reaktioner på
saker o ting dom e helt jävla oröståeliga från min sida :S
FATTAR INTE
känns som att jag lever inte ens hade någon huvudsak längre..
och jag berättar väl om olyckan för vem jag vill o känner att ja vill prata med !?
och i det tillståndet jag var på natten måste du väl för fan själv kunna inse att det knappast var läge elle tillfälle för mig elle att jag ens var i det skicket att jag ringde runt till fler :S :O???
o du var ju för fan med mej hela vägen så du borde kunnat fattat att ja inte hade tid o prata med
någon annan
börjar du tänka inser du snart att du o ja pratade med varann hela tiden
så när fan skulle jag ha hunnit pratat med fler än morsan ??? VA?
tack så jävla mycket...

nu vet jag att det här bara var ena parten men lyckades ändå bli bägge eftersom det här är
något som handlar er sinsemellan..
om ni har irritation emellan er så orkar ja inte lyssna på det mer
för nu lät de på dej som att det hade stört dej om ja nu pratat med * oxå på natten
när det hände..
istället för att tänka att det är bra o prata o inte vara ensam
nej det störde dej
och jag pratade inte ens med * på natten utan han fick veta om olyckan senare igår sen
är det fel av mej att underrätta mina vänner så de ska slippa oroa sig kanske?
o det du sa..
kan inte citera exakt men nåt i stil med:
pratade du med honom oxå på natten känner ja mej på överflödig

:@

kokar av ilska besvikelse sårad ledsen
trodde annat var viktigare

Smärtan är olidlig... det tycks bara göra mer o mer ont.. sitter med gråten i halsen o tårar i ögongloben.. varför kan ja inte bara få ur mej det??? varför ? det är ju okej att gråta :S vet inte men i det här läget ska man väl inte känna svek och stolthet o inte gråta ..eller ?

det gör så ont i mig och utanpå mig..

tårarna brinner bakom ögonen.. ändå sväljer jag bara, sväljer o sväljer..

usch vad det gör ont.. o bilderna finns överallt var ja än tittar.. känner hur paniken tar vid .. när ja inte kunde ta mej ur bilen.. hur ja tittade upp o var upp o ner.. sparkade o sparkade men inget hände.. hur kallt och mörkt det var... hur liten man kände sej.. o hur ensam man var ...hur hjärtat slog ..hur ja kämpade o kämpade..hur ja försökte styra upp bilen flera ggr om tills det bara brast o han tog sin egen väg...
och det finns så många tänk om och ..ja tankar överhuvudtaget..
skakar i hela kroppen.. o vilken änglavakt man hade..shit.. o ofantlig tur..
fattar knappt.. har det hänt eller är det bara en mardröm?
men jag har lika ont o kroppen hur många ggr ja än försöker nypa mig till liv
nu vet jag vilken smärta dom som brytit revben eller blivit misshandlade känner..

det här önskar jag inte ens min värsta fiende
man har iaf lärt sej mycket genom resans gång
och något jag vill att ni där ute ska veta.. jag körde i 40-50 km/h så ni ska veta , att det krävs inte alls mycket
fart för att det brister eller går allvarligt illa.. så kör väldigt lugnt.. titta på hur det gick för mej trots den
låga hastigheten..

En dålig start på det nya året innebär det att resten följer i samma spår !?

Tack till er som har skickat varma hälsningar, tankar och kramar. Det betyder massor för mej.
Skönt att veta att jag inte är ensam.
Ja det tog ett tragiskt slut på det gångna året. Brukar inte ha bra nyårsfirande men det här tog fan priset.
Nog första året jag sitter i bilen tolvslaget...elle ja va man ska säga:S
Det är bara att ta nya tag o försöka ta mod o styrka till sig att försöka våga sätta sig bakom ratten igen.

Bil har ja åkt sen dess men inte så man njuter av bilfärden direkt...

Nu har jag skakat i kroppen i två dygn snart, hoppas de ska gå över snart.
Lite ont i kroppen man har sen då...:(
men ja har ofantlig tur att ja överhuve taget lever...


 ♥Man har lärt sig att livet är värdefullt!

Och ett stort tack till A som var med mej hela vägen.. kan inte tacka dej nog för att du fanns där med mej och pratade med mej.. har nog aldrig varit så rädd i hela mitt liv..

 o ja vet inte vad jag ska säga om allt som hände där hemma innan ja åkte hit.. bara att jag orkar inte.. det finns ingen existens från min sida längre.. det sista ja kan koncentrera mig på nu är att träffa dej elle gå igenom det som varit eller bygga vidare på där vi var då.. det finns inte.. ja vill inte vara elak men nu har ja ingen ork alls till o tänka på ett möjligt förhållande.. elle gamla diskussioner, händelser o gräl.. det är borta..

nu måste ja försöka börja komma tillbaka till vardagen, komma över tröskeln o bearbeta det som hänt, räcker nog med det som hänt och studierna just nu. det är skit tufft.. ingen kan föreställa sig vad ja går igenom så länge de inte nu gjort de själva...jag lever i ett helvete och en mardröm..

nu är det jag och bara jag som gäller.. tyvär..

måste överleva det här och fokusera på studierna.

idag är jag nog väldigt ego men jag måste överleva. kan inte tänka på er och era känslor. förlåt.

man inser ett o annat när man går igenom en sådan här upplevelse

åter igen tack för era omtankar, men det räcker så för mig..

Livet är för kort.
det sista jag orkar nu är en massa tjat eller diskussioner från *. som sagt jag orkar inte ens tänka på de just nu. vill inte såra dej eller göra dej ledsen men tyvär är de som det är just nu och det borde du kunna acceptera så som situationen ser ut just nu