caruskan

hur kunde ja gå på det IGEN ??



kvällen faller på, ljuset lyser med sin frånvaro
tv:n går i bakgrunden, mobilen ligger tyst på sängen
inte ett ljud...tyst... tystare...tystast
men orden, ekar i mitt huvud
tankarna far som en karusell i huvet

var tog allt vägen? vad hände?
var spirar romantiken?

önskar kärlek önskar saknad önskar söta sms o ett fånigt leende på läpparna




jag tror jag kom på gropen, vi slutade "prata" med varann




jag blir illamående, yr i huvet, sjuk
orkar inte
ibland känner ja inte ens marken under mina fötter
ja svävar
svävar alldeles för långt borta för att ens veta var jag är
kärleken och hatet går  hand i hand
hålet blir bara större och större i mitt bröst






*håll om mig, älska mig, sakna mig, dyrka mig, ge mej kärlek, ge mej ömhet, ge mej platsen som din prinsessa, ge mig platsen i ditt hjärta, ge mig allt o lite till, ge mej dej, gör mig din*

Den dagen jag kommer vara en Isabella Swan för någon kommer ja vara världens lyckligaste
den dagen någon älskar mig högt
sätter mig först
delar våra hjärtan
samhörighet
en saknad som aldrig slutar och en kärlek som är oändlig
varje dag som bara gör en hungrig på mer
inget förgivet bara uppskattning
älskan känslan hungern empati två blir en
ingen rutin ingen vardag



Inte någon som är kall o kylig ignorerar
inte lyssnar o inte saknar
pratar och pratar men ut kommer bara luft
lever sitt utan att ens sända en tanke
ingen försiktighet om att bytet  kan gå förlorat
förgivenhet
vardags rutiner
tom närhet

att jag vissa stunder tänker att ja kanske döda mitt eget




// ENSAM ÄR STARK !!